21:52:03
Vi fortsätter leka i snön
Ja, som sagt vädret kan vi inte göra något åt vi kan bara göra det bästa och roligaste av det. Idag körde jag och Patrik en MTB runda. Det var riktigt roligt och för egen del utamanande. Jag jagade en hel del hjärnspken på flykten. Till att börja med vurpade jag ett antal gånger och med ett antal gånger menar jag minst fem. Men det var ett hjärnspöke som då försvann, det var inte farligt, jag landade mjukt och självbevarelsedriften i kroppen fick mig ju då att verkligen ta till mig tipsen av Patrik och låta bli att hänga på styret och då gick det betydligt bättre. Sen fick jag användning av mina galma ridkunskaper också så fort hjulet stack så var det bara att sträcka upp sig, precis som man gjorde i ridningen.
Sen när vi ändå var igång så lyckades jag med det som jag vet att jag haft väligt svårt för innan och det är att trampa på när det blir lite stökigt. JAg har tidigare bara ställt mig upp och i och med det då , inte bara framtung på styret, utan dessutom har jag ju slutat trampa så jag har tappat fart och då blir det ju ännu jobbigare. Så idag har jag trampat på och jag har trampat över både stenar, grenar och djupa vattenpölar så det hjärnspöket har också fått gå och dra något gammalt över sig. Jag kan när jag låter mig själv tro att jag kan.
VI tog ett litet stopp nere vid Fulvik.
Vattnet såg inte särskilt inbjudande ut idag. Men om så där två månader hoppas jag det ska vara möjligt.
Han har blivit grym på att köra på bakdäcket. Jag har börjat öva jag också... jag har en bit kvar men "sakm den som ger sig"