Det nya goda livet

2019-05-01
21:14:52

RR - Växjöloppet 21 km

Planen inför loppet kom ganska sent. Jag har svårt att avgöra min kapacitet ibland, har svårt att se vad jag kan utifrån den träningen jag lagt ner. Men efter att ha bollat lite med sambon och grubblat lite på egen hand så tog planen sin form framåt kvällen igår. Det härliga är att jag lyckades hålla den så nu kanske jag kan börja lite på att det jag tror om mig själv faktiskt stämmer :-)
 
Loppet skulle starta 11:00. Vädret visade först att det kunde bli lite regn men tack och lov ändrade det om sig, så när vi körde till Växjö så mötte vi den sista skuren. Vi (Jag, barnen och Patrik) var framme kl 9:45. Jag blev lite stressad när jag insåg att jag behöde plocka ut nummerlappen innan kl 10:00 men vi hittade snabbt en parkering och det var ingen kö till nummerlapparna. Sol kröp fram så det blev riktigt varmt och skönt så jag bestämde mig för att byta t-shirten mot ett linne. Det var ett smart drag. Jag kunde sedan börja värma upp och sörpla i mig min intend och gå på ett sista toabesök. 
 
Därefter var det dags för start, nu kröp nervera sig på lite, ville både komma iväg och springa hem ;-) Startskottet gick och vi gav oss iväg. Min plan var att starta lugn och att första milen skulle kännas lätt men med energi. Första kilometern gick på 5:50. Pulsen låg bokstavligen på 180 men det kändes inte ansträngt, jag fick ta några djupa andetag för att hitta lugnet men pulsen låg kvar och det kändes bra. I normala fall är inte 5:50 lugnt för mig men idag var jag stark. Dock upplevde jag det som att väldigt många sprang om mig under första kilometern. Det lugnade ner sig när vi kom ut i friluftsområdet. 
Jag lugnade dock ner mig lite när vi kom ut på de fina skogsvägarna. Bokskogen hade börjat slå ut så det var fantastisk natur att springa i. Banan gick till stora delar på grusade motionsspår som var härliga att springa i. Det blev lite stiglöpning och sen de avslutande kilometrarna runt sjön. De är lite hjärndödande och trista.
 
Jag kände mig väldigt stark i utförslöporna, jag är så tacksam för den träning jag lagt ner på att öva mig på att springa utför. Jag en hel del folk där när jag vågade släppa på. 
Det fanns 4 vätskestationer längst banan och jag tog sportdryck vid alla. Jag gick ett par steg medan jag klunkade, sen slängde jag muggen och sprang vidare.
 
Patrik och barnen stog vid ett strategiskt ställe på banan där man sprang ut mot friluftsområdet och sedan kom tillbaka när man höll på att avsluta varven. Det var så gött att få den påhejningen där.
Första varvet gick som tänkt, ut på nästa massor med energi kvar så jag tuffar på i samma intensitet. Patrik gjorde mig sällskap ut en bit, det var så härligt för den lilla uppförsknölen som var då kändes knappt. 
Nästa steg i planen var att när deet skulle vara 5 km kvar så skulle jag öka. Så det gjorde jag, jag hade med mig två gels, den första slank ner vid 8 km och den andra nu när det började närma sig 5 km. Därefter släppte jag helt på fördämningarna och tänkte att nu får det bära eller brista så jag tryckte på de sista kilometrarna och det höll. Jag orkade trycka på hela vägen in i mål. 
Sluttid 2:05:49, dvs snitt på 5:59min/km = NÖJD! 
Kommentera inlägget här:
Namn: Kom ihåg mig?
Mailadress:  
Bloggadress:  
Kommentar: