21:50:00
Orientering
Ikväll var det återigen dags för lite orienteringträning i Övraby. Maria gav mig ikväll en enklare bana än sist men ändå inte så enkel så jag inte fick något att bita i, den var röd. Det visade sig till exempel att kontroll ett stod i vatten ;-) tvåan hittade jag ganska lätt tack vare att jag kunde följa vägen och hoppa in. Trean blev värre, jösses vad jag letade, jag lyckades springa för långt dessutom och återigen kom min älskade sambo som en räddande ängel genom snåren och hjälpte mig att hitta en höjdkurva som jag kunde följa. Jag insåg att kontrollen jag var på jakt efter låg i en våtmark som var väldigt blöt. jag lokaliserade vad jag trodde var en bra attackpunkt och gav mig ut men när vattnet stod mig till knäna och isen krasade under fötterna på mig, då gav jag upp och släppte den kontrollen. hade det varit en skärm jag letade efter hade jag envisats lite till men nu var det en ställning i trä som inte var målad på något sätt så för mina nybörja-ögon är de svåra att upptäcka.
Det var ett bra drag att släppa trean, det hade tagit enormt på den mentala biten att jaga denna kontroll. Fyran hade ett bättre läge och femma låg i närheten. Nu märkte jag att orienteringshjärnana hade vaknat, jag lyckades orientera mig till sexan, en liten snedspringning fick mig återigen blöt om fötterna men nu började känna att jag kunde läsa kartan, jag kände igen det jag såg på kartan och det jag såg i omgivningen, det var häftigt så sjuan blev snabbt inplockad också. Därefter var det en bit ner till åttan men det fanns gott om riktmärken i den här delen av skogen och jag kände självförtroendet växa ytterligare när jag plockade in den. Nionde och sista kontrollen låg på målrakan. Jag var bara tvungen att stanna till och klappa till ställningen.
Jag är så nöjd med kvällens träning och när jag kom hem så kände jag en lite tomhet att jag ska behöva vänta ända till tisdag innan jag får ge mig ut och orientera igen :-) Få döva längtan med lite skogslöpning i helgen kanske ;-)
